Enkäten är skickad till samtliga riksdagspartier; samt till Feministiskt Initiativ (F!),
Piratpartiet (PP) Djurens Parti (DP) och Enhet.
Följande partier har svarat:
• Centerpartiet (C)
• Djurens Parti (DP)
• Enhet
• Feministiskt initiativ (F!)
• Folkpartiet (FP)
• Kristdemokraterna (KD)
• Miljöpartiet (MP)
• Moderaterna (M)
• Socialdemokraterna (S)
• Sverigedemokraterna (SD)
• Vänsterpartiet (V)
Följande parti svarade inte:
• Pirat Partiet (PP)
Historik: Valet 2010: 10 frågor om hälsa, miljö och framtid >>
Historik: Valet 2018: 7 gröna frågor från Veganföreningen >>
• • • Vad tycker Du är viktigt? Vilka frågor brinner Du för?
Gör din röst hörd - RÖSTA i september!!!
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Tillbaka upp...
• Svar från Centerpartiet:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Produktionen av ekologiska livsmedel är kraftigt subventionerad tack vare Landsbygsprogrammet, vars ökade budget och omfång är ett direkt resultat av Centerpartiets insatser i vårbudgetförhandlingarna. Ekologisk mat är därmed redan subventionerad.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Se svar på fråga 5
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Centerpartiet vill att Sverige tar fram en nationell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling av satsningen på Matlandet Sverige. En sådan livsmedelsstrategi bör innehålla mål om ökad svensk livsmedelsproduktion totalt sett och även mål för ökad ekologisk produktion. Vi tycker att det är fel att enbart sätta mål för andelen ekologiskt odlad areal, eftersom ett sådant mål i princip skulle kunna uppnås genom en minskning av den totala odlade arealen i Sverige.
Centerpartiet vill att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka, både av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. Därför vill vi också ha mål som stödjer detta.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Se 4b.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Svar 4a och 4b:
Vi vill genomföra ett nationellt matlyft för skolor, förskolor och äldreboenden, för dem som faktiskt inte kan välja vad de ska äta för mat. Förslaget beräknas kosta 100 miljoner och ska förbättra matkvaliten. Vi vill höja kvalitén till våra barn och äldre inom skola och äldreomsorgen. Detta är incitament för kommun och landsting att se till att jobba med för att få sund, säker och näringsrik mat som uppfyller höga djurskydd. Kommuner och landsting ska kunna ansöka om medel från förslagets anslag.
Olika kommuner kan göra på olika sätt. Några kommer säkert satsa på att köpa in färska råvaror, någon annan kommer att se till att jobba med att laga maten på plats på äldreboendet till exempel. En tredje kanske arbetar med ekologiska varor. Vi anser inte att de politiska partierna på riksnivå ska lägga sig i exakt hur kommuner och landsting väljer att använda medlen.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Centerpartiet tror inte att införandet av en vegetarisk dag i veckan skulle bidra till att rädda klimatet. Vi tror snarare att ett medvetet val av vilket kött man väljer på restaurangen eller i mataffären är avgörande för ett bättre klimat.
Vänner av miljön borde börja ställa högre krav på det kött de äter istället för att köpa billigt, importerat kött. Om en kommun eller statlig myndighet anser att minskad köttkonsumtion är viktigt anser vi att det är att föredra att informera om detta för att sedan låta den enskilde konsumenten göra ett aktivt val, snarare än att använda politiska styrmedel för att påverka människors beteende.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Centerpartiet har ett antal förslag för att öka komposteringen och minska matavfallet i kommunerna, exempelvis genom att debitera hushåll för vikten på sitt matavfall istället för kärlens storlek. En avfallstaxa kan även tillämpas av flerbostadshus som kan låta den viktbaserade avfallstaxan påverka månadsavgifterna eller hyran för de boende.
Det ska vara lönsamt att sopsortera. Kommuner kan även införa optisk sophantering. Med olikfärgade påsar för olika sorters avfall får hushåll överblick över sitt avfall.
Ett annat förslag är att en taxa införs efter kärlstorlek och hämtningsintervall där sorterat matavfall subventioneras, medan avfall till förbränning beläggs med en avgift.
Samtidigt anser vi att produktionen av biogas bör öka och att kommuner som i dag komposterar matavfall istället kan röta det till biogas genom små medel, då de ofta redan har välutvecklade insamlingssystem. På så sätt produceras biogas för uppvärmning av hus istället för kompost. Centerpartiet i Stockholms stad har sett till att staden nu arbetar för att samla in matavfall från hushållen. Målet är att 50 procent av matavfallet ska samlas in till 2018, därefter ska staden sikta mot 100 procent.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Centerpartiet vill vara öppna för att det kan användas GMO i kommersiell odling inom såväl jord- och skogsbruk. Dock ska försiktighetsprincipen fortsatt gälla, såväl i Sverige som globalt. Vi vill samtidigt att GMO-produkter ska märkas för att tillförsäkra konsumenter och lantbrukare ett fritt val.
Tillbaka upp...
• Svar från Djurens Parti:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Djurens parti (DP) vill se en utökad diskussion om möjligheterna till att använda ekonomiska styrmedel till att förbättra folkhälsa och värna om miljön och djuren. Styrmedel behövs för att få en fungerande konsumentmakt.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: DP för kampanjen Varannan Vego. Den innebär att varannan måltid inom offentlig sektor ska vara vegetabilisk år 2020. Dessutom ska en vegetabiliskt fullvärdig måltid alltid vara tillgänglig. Det är viktigt eftersom offentliga rum såsom skolmatsalen formar vanor och tankesätt.
Vad vi konsumerar är en kunskapsfråga som ska synas i utbildningssystemet och i utbildningssatsningar. Hälsomyndigheters satsningar ska gå till att informera konsumenter om kost och länken mellan hälsa och matvanor. Affärer måste uppmuntras till att ta sitt samhällsansvar genom placering och skyltning. Det finns även möjligheter att påverka med ekonomiska styrmedel, se fråga ovan.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: DP vill se ett jordbruk som tar större hänsyn till miljö och djur. För detta behövs moderna regler och krav. Det ska löna sig ekonomiskt att bedriva jordbruk. Sverige bör stimulera sin produktion av hållbara och rättvisa livsmedel, och detta bör synas i den offentliga upphandlingen.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Kommunerna och landstingen får mer resurser som öronmärks för detta ändamål. Alla gynnas av en hälsosammare kost. Utbildning av personal är en viktig punkt och det ska finnas utökade möjligheter att laga näringsriktig mat på plats. Offentliga sektorn behöver också ha som vana att tillvarata mat för att minska matsvinnet. Elever ska vid tillfällen få vara med och laga maten, det ska vara en naturlig del av deras skolgång.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: (anm: se ovan svar på punkt 4a)
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Ja! I partiet har vi med oss initiativtagaren till Köttfri måndag-kampanjen i Sverige. Men DP tycker att det är dags att gå längre än så. Vegetabiliska måltider ska betraktas som fullvärdiga måltider och vara regel snarare än undantag. För att motverka det gap som kan uppstå mellan den köttfria dagen och alla andra vardagar bör vegetabiliska alternativ alltid vara tillgängliga, och de köttfria dagarna bör öka i antal. Även kötthalten i maträtter bör minska och det bör satsas på giftfria grönsaker och ekologiskt.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Kompostering i storstäderna är en fråga som inte har diskuterats i Djurens parti, men som självfallet är något vi har tänkt arbeta med då det är mycket kopplat till hur djur och vår miljö mår och behandlas. Det onödiga lidandet blir extra tydligt då det hamnar direkt i sopkorgen, och det krävs en ökad medvetenhet om allt som ligger bakom den mat som slängs. För kommuner är att hjälpa människor att kompostera ett tydligt åtagande för miljön och djuren.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Djurens parti hänvisar till försiktighetsprincipen när det kommer till GMO då mer forskning behövs och DP måste diskutera frågan vidare. En prioritet bör dock vara att odla näringsrika grödor som redan finns och som inte är producerade med GMO-teknik, och se till att dessa är tillgängliga för människor. GMO bör som teknik inte prioriteras framför andra arbetssätt och alltid utvärderas utifrån dess konsekvenser på djurens liv, miljön och folkhälsa.
Tillbaka upp...
• Svar från Enhet:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Enhet är för en sänkning – och i grund ett avskaffande - av momsen på ekologiskt märkta varor. Självfallet inkluderar detta även livsmedel. Gällande kostråd har partiet ingen annan syn än att det är upp till individen att själv bestämma vad som är bäst för den själv ur hälsosynpunkt. Kostråd är inte en statlig uppift och därför skall inte olika typer av livsmedel få extra subventioner eller straffskatter.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Se 1.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Naturresursdelning och en bantning av momsen på ekologiska varor. Vi vill även se en strängare miljö- och djurskyddslagstiftning.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Enhet har som sagt ingen speciell syn på vad människor ska välja för diet. Det bästa sättet för att höja kvalitén och ta ansvar för hållbarhet gällande maten som serveras på offentliga institutioner är dock att använda offentlig upphandling med social och miljömässig hänsyn. Sveriges kommuner och landsting behöver utbildning och tydligare riktlinjer gällande detta. Anders Wijkmans senaste utredning "Den goda affären" ger ny viktig inblick i detta underutnyttjade offentliga verktyg i Sverige.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Enhet vill se att alla typer av dietval ska få möjlighet att utövas i offentliga verksamheter.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Det är upp till de enskilda kommunerna och landstingen att själva besluta om.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Här finns mycket att göra gällande att stimulera urban födoproduktion. Naturresursdelningen som sänker skatten på arbete och höjer den på naturresursmonopolisering, samt vår strängare syn på miljöförstöring med beskattning som neutraliserande verktyg för detta kommer att stimulera fram ökad återvinning och mindre nyexploatering. Urban odling på höjden kommer sannolikt att stimuleras av detta.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Enhet är motståndare till GMO och också kritiskt till patent som i grund är ett juridiskt privilegiebrev. Existenslinjen handlar om att neutralisera ekonomiska monopol och patent är just ett sådant.
Tillbaka upp...
• Svar från Feministiskt Initiativ:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Mycket positivt: vi vill ha sänkt moms på ekologiska vegetabiliska varor.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Införa koldioxidskatt på kött. Vi verkar för att kommuner och landsting genom offentlig upphandling minskar köttkonsumtionen inom sin egen verksamhet.
Alla förskolor och skolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt införa en köttfri dag i veckan.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Feministiskt Initiativ vill se en övergång till ett ekologiskt jordbruk. Genom att stödja ekologiska producenter genom olika former av till exempel skattelättnader kan det påskynda övergångsprocessen.
Staten ska genom bildandet av ett nationellt center för ekologiska livsmedel, stödja produktionen och konsumtionen av ekologiska livsmedel.
Kommuner och landsting bör genom offentlig upphandling öka användandet av ekologiskt producerade livsmedel inom sin egen verksamheter.
Förbud mot import av grödor som har besprutats med ämnen som är förbjudna inom EU
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Mat ska tillagas så nära måltiden som möjligt: både i tid och avstånd. Ex protesterade Fi Västra Götaland skarpt mot en utredning om ett kallkök för regionens sjukhus.
Styra den offentliga upphandlingen mot ekologiska produkter och minskad köttkonsumtion inom offentliga institutioner. Livsmedel med låg miljö- och klimatpåverkan samt krav för rättvisemärkning, ska prioriteras vid offentliga upphandlingar.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Alla har rätt till en näringsrik måltid, oavsett vilken kost personen äter och oavsett var måltiden intas: äldreomsorg, skolor, sjukhus.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Ja, absolut!
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Återvinningen är fundamental för ett hållbart samhälle. Vi har inget beslut i dagsläget hur komposteringen kan införas i storstäderna, utan återkommer till frågan efter riksdagsinträdet i september.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Vi vill att användandet av genmodifierade organismer i livsmedelsproduktionen förbjuds.
Användandet av genmodifierade organismer är inte förenligt med strävan mot ekologisk livsmedelsproduktion, eftersom det förutsätter ett ökat beroende av kemikalieanvändning i jordbruket. En ökad användning av kemikalier drabbar i sin tur i hög grad kvinnor och barn, eftersom de utför en stor del av jordbruksarbetet i utvecklingsländerna.
Tillbaka upp...
• Svar från Folkpartiet:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: FP anser att lagen om offentlig upphandling på ett bättre sätt än tidigare skall inrymma konsumenternas efterfrågan, där ökad hänsyn skall tas till djuromsorg, miljö och etik- . Prisvärda produkter- inte ”billiga” produkter skall vara vägledande. FP anser också att staten ska fortsätta stödja ekologiska livsmedel genom såväl forskningsproduktion som marknadsföring. Vi vill också att samhället ska underlätta, möjliggöra och i den offentliga verksamheten vara pådrivande för ökad ekologisk mat.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Vi liberaler har stor tilltro till att välinformerade konsumenter själva gör sitt val- samt indirekt styr produktionen. Tydlig märkning är förutsättning. FP tror på att konsumenterna exempelvis genom ökad information och ökat medvetandegörande kring kopplingen mellan ett ökat köttintag och klimatfrågan ges en god grund för att öka sitt handlande och sitt konsumtionsmönster i en mer miljövänlig riktning.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Se vårt svar i fråga 1 och 2.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: FP är tydliga med att vår utgångspunkt är att jordbrukspolitiken- och livsmedelspolitiken ska ha ett tydligt konsument- och hållbarhetsperspektiv. Vi vill också peka på positiva exempel, som också nyttjas i marknadsföringen, där skolor, äldreboenden och hela kommuner valt att satsa på ökad andel ekologiska livsmedel. Ett nationellt inriktningsmål bör först införas i samband med att en med en livsmedelsstrategi som tar ett helhetsgrepp antas.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: FP har länge drivit frågan om att få tillstånd en nationell livsmedelsstrategi. Inom ramen för denna strategi anser vi att ett helhetsgrepp ska tas för ökad självförsörjningsgrad, uppfyllande av miljömål för säkra livsmedel. Vi ser det fullt möjligt att inom ramen för denna strategi anta inriktningsmål för såväl ekologiska som hållbara svenskodlade produkter.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Vi ser positivt på detta initiativ men tycker att det ska vara upp till varje enskild kommun om man önskar införa fler vegetariska alternativ och köttfria dagar.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Folkpartiet vill fortsätta driva på för att minska matsvinnet. Det stora matsvinnet är ett problem och regeringen har vidtagit åtgärder för att matsvinnet ska minska. Många kommuner har varit mycket drivande i detta vilket är glädjande.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Då det handlar om att få fram växter som är mer resurseffektiva, som ger högre skördar, som behöver mindre vatten eller tål “för mycket” vatten när vi kan räkna med att får klimatförändringar. Det handlar om att anpassa växter och grödor till den mångfald som finns i Europa. Vi måste få fram basgrödor med ett bättre näringsinnehåll. Detta är oerhört viktigt för de områden som i dag är fattiga på jordklotet.
Tillbaka upp...
• Svar från Kristdemokraterna:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Kristdemokraterna föreslår inte olika momssatser för olika mat. Valet av mat bör i första hand hanteras genom ökad kunskap hos konsumenterna. Idag finns det stödsystem för ekologisk produktion, vilket vi tycker är bra. Skolor och förskolor har en viktig roll dels genom att vid upphandling efterfråga ekologiska varor, dels genom att tidigt lära barnen om hur maten produceras och hur den påverkar vår hälsa.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Kristdemokraterna anser att ansvarsfull och miljövänlig konsumtion ska underlättas. Den offentliga sektorn har här en viktig roll. Vi anser att offentliga sektorn ska efterfråga produkter med hög kvalitet, vilket ofta blir lika med närodlat eller ekologiska produkter. Svenska grödor odlas under stränga regler och har i internationell jämförelse fördelar både ur hälso- och miljöperspektiv. Det är också viktigt att skolorna sprider kunskap om sambandet mellan kost, hälsa och miljö. För barnens framtida hälsa är det viktigt att det på ett lustfyllt sätt pratas om matens betydelse i skolan för att alla elever ska få med sig grundläggande kunskap om kost.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Den offentliga sektorn har en viktig roll genom att ställa krav vid upphandlingar. Vi vill också fortsätta stödet till ekologisk odling och produktion.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Lösningarna måste till stor del baseras på de lokala förutsättningarna. Det gäller att ställa tydliga kvalitetskrav på maten. Maten bör lagas i tillagningskök, vilket också innebär att barnen och de äldre kan känna doften av maten medan den lagas.
Kunskapen om upphandlingsfrågor behöver stärkas i kommunerna så att lokala politiker känner sig trygga med hur de ska ställa krav som samtidigt kan klara en prövning i domstol. Lagar och riktlinjer bör vara mer lättillgängliga och lättförståeliga, det är centralt att lagstiftningen är tydlig och harmonierar med annan lagstiftning.
Vi vill att det i offentlig upphandling ska vara möjligt att upphandla lokalproducerade råvaror. Även mindre aktörer ska kunna lämna anbud och konkurrera vid upphandlingen av varor till skolmaten. Det ska även finnas utrymme att budgetera för kvalitet.
Det är viktigt att skolorna utbildar både skolmåltidspersonal och lärare om matens betydelse ur näringsperspektiv och om sambanden från jord till bord. Vi vill värna elevernas möjlighet till rast och vila vid skolmåltiden och därför vill vi att miljön i skolmatsalarna ska vara utformade på sådant sätt att barnen får matro. Självklart ska detta också gälla äldres måltider.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Detta är en viktig fråga som bör lyftas lokalt utifrån de önskemål som finns.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Detta bör vara upp till varje huvudman, dvs varje kommun och landsting bör ta ställning till detta.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Matrester som slängs bör komposteras för energiåtervinning och återföring av näringsämnen. Här verkar Kristdemokraterna i respektive kommun för att kompostering ska införas i de kommuner som ännu ej har gjort det.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: GMO som teknik skapar både möjligheter och utmaningar. GMO kan exempelvis bidra till förädling av grödor som bättre tål ett förändrat klimat. Utifrån försiktighetsprincipen förespråkar Kristdemokraterna en restriktiv hållning till GMO. Forskning kring de långsiktiga riskerna måste fortsätta och resultaten vara vägledande för beslut om tillståndsgivning. Konsumenten ska ha rätt att veta om en produkt innehåller GMO-substans, därför behövs obligatoriska krav på en tydlig märkning.
Tillbaka upp...
• Svar från Miljöpartiet:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Miljöpartiet har tidigare drivit frågan om sänkt moms på ekologiska livsmedel, men har i dagsläget fått ge upp det då det inte är förenligt med EU:s momsdirektiv (som vi visserligen vill ändra, men det är en segdragen historia). Däremot vill vi återinföra skatten på konstgödsel och höja skatten på bekämpningsmedel, vilket indirekt gynnar ekologisk mat.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: För att öka konsumtionen av veganmat, eller omvänt minska konsumtionen av animaliska livsmedel, vill vi att animaliska livsmedel ska betala för den miljöpåverkan den orsakar. Det kan ske på lite olika sätt, men det som ligger närmast till hands är en punktskatt på animaliska livsmedel. Hur en sådan kan utformas på ett sätt som ger bra miljöeffekter utan att styra över till djurskyddsmässigt sämre kött behöver dock utredas närmare. Därutöver behöver de gröna alternativen lyftas fram mer i såväl offentlig upphandling som kostråd.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: EU:s jordbrukspolitik bör reformeras så att bönder som levererar miljönytta i form av t ex biologisk mångfald och kolinlagring får ersättning för detta, i stället för dagens jordbruksstöd som även går till ohållbart jordbruk. Miljöpartiet vill se ett nytt mål för andelen ekologiskt odlad areal om 30 % till 2020. För att uppnå detta vill vi, förutom de ovan beskrivna skatterna på konstgödsel och bekämpningsmedel, öka stödet till ekologiska bönder, t ex i form av rådgivning och omställningsstöd, och öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig upphandling till 50 % till 2020.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Bättre mat är något som miljöpartister i kommuner och landsting jobbar hårt med. Många jobbar för att behålla eller bygga nya tillagningskök där maten kan lagas på plats av lokala råvaror i stället för att köpas in färdig. Mer ekologiskt och mer vegetariskt går hand i hand – genom att köpa mindre kött har vi råd att ställa högre djur- och miljökrav på det kött som väl köps in. Detta är också något som miljöpartister jobbar med lokalt.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Att äta veganskt är en solidaritetshandling med både människor, djur och natur och något som bör uppmuntras, inte försvåras. Det är därför lika självklart för oss att veganer ska få bra mat i skolan etc, men även detta är en fråga som drivs lokalt i kommuner och landsting.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Miljöpartiet har ett mål om att i ett första steg minska köttkonsumtionen med 25 % till 2020, och detta bör även offentlig sektor följa. Om detta sen sker genom helt vegetariska dagar, minskade köttmängder i maten varje dag eller en kombination av detta bör varje verksamhet kunna välja själv utifrån sina förutsättningar.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Vi vill i första hand att matavfallet i storstäderna rötas till biogas, så att även energiinnehållet och inte bara näringsinnehållet tas tillvara. Kompostering hemma kan vara ett alternativ för människor i glesbygd där det inte är miljömässigt försvarbart att samla in matavfallet för att göra biogas av det. Därför vill vi skriva in ett krav i avfallsförordningen på att varje kommun ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall i den utsträckning det inte kan anses orimligt utifrån ett samhällsekonomiskt eller insamlingstekniskt perspektiv.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Miljöpartiet menar att försiktighetsprincipen ska tillämpas i fråga om GMO. Idag blir de GMO-grödor som tillåts för kommersiell odling i EU också tillåtna i Sverige. Inom EU pågår en process för att låta de medlemsländer som så önskar förbjuda GMO-grödor på sitt territorium, men det förslag som den svenska regeringen ställt sig bakom innehåller onödiga begränsningar i medlemsländernas möjligheter att stoppa GMO-grödor med hänvisning till miljö- och hälsorisker. Vi menar att medlemsländerna borde få välja helt om de vill tillåta GMO på sin mark, så att Sverige kan säga nej till GMO-grödor.
Tillbaka upp...
• Svar från Moderaterna:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Vi tycker inte att det är politikers uppgift att styra vad människor ska ha på tallriken. Maten är dessutom väldigt billig i dag, bland annat tack vare EU-medlemskapet. Vi har aldrig betalat så lite för vår mat, relativt till vår inkomst, som i dag. Att momsbefria hälsosam mat skulle förmodligen därmed inte få någon effekt.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Det är upp till varje enskild människa att bestämma huruvida hon vill äta vegansk kost eller ej.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Forskningen är splittrad när det gäller huruvida ekologiskt är bättre för miljö och människa. Vi tycker det är viktigt att vi har både ekologiskt och konventionellt i Sverige, och genom landsbygdsprogrammet ger vi det ekologiska jordbruket närmre 4 miljarder kronor och 8 miljarder kronor går till miljö- och klimatersättningar de kommande sju åren.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Vi tror att vi måste arbeta på flera plan för att får bättre mat i skola, äldreboende och sjukhus. För det första måste lokala politiker tänka på mer än prislapp när de gör en offentlig upphandling, sedan ser vi gärna att kommuner och landsting gör en matpolicy för att ta ett helhetsgrepp kring den offentliga måltiden. Nya Moderaterna vill uppmuntra ett kretsloppstänkande där allt avfall ses som en resurs och tas tillvara för antingen återanvändning, materialåtervinning eller energiproduktion. Alliansen har bland annat tagit fram ett etappmål som innebär att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Det leder till minskat matsvinn, ökad materialåtervinning och ökad utsorteringen av organiskt avfall för energiproduktion. Vi vill bland annat att samtliga kommuner tar fram en avfallsplan för att minska avfall i kommunal verksamhet samt öka materialåtervinning och återanvändning. Vi ser även gärna att fler kommuner bygger ut sin insamling av källsorterat matavfall från både hushåll och storkök.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Det är viktigt att lokala politiker vågar ställa krav när de gör en offentlig upphandling av maten, ett förslag är att göra det i dialog med andra aktörer för att säkerställa en bra och varierad kost om exempelvis kunskaperna kring veganmat är låga.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Nej, vi tycker inte att det är politikers uppgift att påtvinga viss typ av kost, dock ser vi gärna att lokala politiker upphandlar mat med miljö- och klimatpåverkan i åtanke.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Det är viktigt att vi arbetar för att minska matsvinnet och ser över lagar och regler för att åstadkomma detta, exempelvis datummärkningen av ägg som är på EU-nivå och som utgår från att ägg förvaras i rumstemperatur medan ägg förvaras kylt i Sverige vilket ökar hållbarheten. Därmed kasseras väldigt mycket ägg i onödan i Sverige.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: När det gäller GMO är Moderaterna teknikneutrala. Vi menar att tekniken i sig inte är det viktigaste, det absolut viktigaste är att maten vi äter ska vara säker och producerad under goda villkor. Vi menar att GMO ska bedömas enligt försiktighetsprincipen, vilket den idag görs. GMO kan vara ett viktigt framtida verktyg, bland många andra, för att anpassa livsmedelsproduktionen utifrån förändrade förutsättningar på grund av klimatförändringar. Vi vet att vatten kommer att allt mer bli en bristvara och temperaturen kommer med största sannolikhet fortsätta att öka, därför kommer vi behöva exempelvis grödor som klarar detta. GMO-teknik kan även göra att vi inte behöver bespruta vår mat lika mycket som idag.
Tillbaka upp...
• Svar från Piratpartiet:
Väntar på svar...
Tillbaka upp...
• Svar från Socialdemokraterna:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Vi vill ha enhetliga och likformiga momssatser generellt. Däremot är vi öppna för att hitta andra sätt att stimulera ekomat för att se till att prisskillnaden minskar.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Det är också tydligt att det finns ett samband mellan ohälsosam mat och socioekonomisk bakgrund samt utbildningsbakgrund. Lågutbildade med dålig ekonomi äter mer ohälsosam mat och lider oftare av fetma.
Därför är det ett självklart politiskt uppdrag att arbeta för att medborgarna äter mer hälsosamt. Vi måste självklart arbeta med bättre information och regleringar för att nå målen. Kunskapen om problemen måste också stärkas i skolan.
Det handlar om att underlätta för konsumenterna att göra sunda val. Nyckelhålsmärket är en bra idé. Vi vill utreda en märkning som tydligare anger varans innehåll av fett, socker, salt etc. och föreslår ett nytt svenskt system för tydligare märkning av matens hälsovärde. Ett alternativ är det brittiska systemet med trafikljus-symboler som anger om maten är hälsosam eller inte.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Den ekologiska odlingen minskar jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. Mindre kemikalier är både är bra för vår egen hälsa och för den biologiska mångfalden. Vi menar inte att de ekologiska odlingsmetoderna helt kan ta över men vi tror att de kan utgöra en större andel av produktionen än de gör idag.
Ekologiska produkter kan vara den typ av specialisering som kan göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt. Vi har en lång tradition och erfarenheter i Sverige.
Vi tror att den ekologiska odlingen behöver fortsatt hjälp och stöd för att växa. Framförallt för att kunna möta den ökade efterfrågan. Vi är därför beredda att via EU:s landsbygdsprogram främja produktion och konsumtion av och handel med ekologiska produkter.
- Ekostödet i landsbygdsprogrammet ska öka.
- Vi vill sätta ett mål att den ekologiskt certifierade odlingen ska vara 30 procent av den odlade arean 2020.
- Vi vill sätta ett mål att öka den offentliga upphandlingen av ekomat till 30% 2020.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Genom en mer aktiv upphandling som inriktar sig på med mat med mindre miljöpåverkan, mer ekologisk mat. Många S- ledda kommuner satsar på en vegetarisk dag i skolan.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Krävs lokala politiska initiativ för att ta fram upphandlingspolicys i kommuner och landstinget som inriktar sig på mat med högre kvalitet och miljömässigt bättre mat.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Det är upp till varje kommun att avgöra om det ska införas köttfria dagar. Många socialdemokratiskt ledda kommuner har infört detta.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Vi vill att kommunerna ska åläggas att införa kompostering av matavfall.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Enskilda förbud av GMO-produkter är svårt i den öppna marknad som vi har i EU. Vi arbetar för att försiktighetsprincipen ska gälla i EU och att EU ska öppna för att varje medlemsland ska kunna stoppa odling av GMO.
Tillbaka upp...
• Svar från Sverigedemokraterna:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Vi tycker inte så.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Vi tycker att individen själv ska välja sin kost.
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Det som kallas Ekologisk odling är inte oproblematiskt utan har både för och nackdelar. Ett större näringsläckage är t.ex. ett problem inom ekologisk odling.
Vi menar att efterfrågan ska styra utbudet och inte politiskt satta mål.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Sverigedemokraterna har en nationell satsning på de offentliga köken under namnet ”Matlyftet”.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Vi förordar att alla serveringar ska ha ett vegetariskt alternativ. Ytterligare särkrav får man sörja för på egen hand.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Nej!
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Precis som ni konstaterar är detta en kommunal angelägenhet. I de fall man kan genomföra detta rationellt så kommer det högst troligt också att genomföras.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Hälsoriskerna kopplade till GMO är väl utredda och hittills finns inget som pekar på att en gröda förädlad med genteknik skulle vara mer hälsofarlig än grödor som förädlats med t.ex. mutationsförädling (röntgenstrålning/kemikalier).
Däremot kan gentekniken under rätt förutsättningar användas för att bespara människor och natur kemikalier och annat miljöslitage. Med modern växtförädlingsteknik kan vi också få fram grödor som är perfekt anpassade för att människor som inte kan/vill äta kött, ändå får i sig rätt näringsämnen i tillräcklig mängd.
Tillbaka upp...
• Svar från Vänsterpartiet:
Fråga 1)
Trots att det är väl belagt att frukt och grönt är bra för hälsan, är ”nyttig” mat är dyrare än ”onyttig”. Enligt Livsmedelsverkets statistik utgörs 84% av vårt genomsnittliga kaloriintag av livsmedel som återkommande lyfts fram som problematiska ur hälsoperspektiv, bl.a kött, grädde, ost, smör, ägg, vitt mjöl, socker, raffinerade fetter, godis, läsk, chips och glass.
Endast 16% av vårt kaloriintag är hälsobringande. Ett bättre kostval skulle kunna minska många folksjukdomar som stroke, cancer och diabetes drastiskt.
Därför bör hälsosam ekologisk mat momsbefrias och subventioneras.
Hur ser ni på det?
Svar: Vi vill göra en satsning för att stimulera konsumtion av hälsosammare mat. Vi kallar den Sverige det hållbara matlandet. Vi vill se riktade stöd till ekologisk produktion samt 30 miljoner kronor per år i stöd till ekologiska rådgivare.
Vi vill också göra ekologisk mat mer konkurrenskraftig genom att höja skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Sverige bör anta en handlingsplan för att fasa ut användning av kemiska bekämpningsmedel. För att redan nu begränsa användningen bör skatten på bekämpningsmedel höjas med 20 procent. Intäkterna från skattehöjningen ska gå tillbaka till jordbrukssektorn för stöd till miljöförbättrande åtgärder.
Skatt på handelsgödsel har varit ett betydelsefullt styrmedel för att minska både tillförseln av kadmium och övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Intäkterna från skatten har sedan kunnat gå tillbaka till jordbrukssektorn för miljöförbättrande åtgärder. Tyvärr har regeringen valt att slopa skatten och ett viktigt redskap för ett mer hållbart jordbruk gick därmed förlorat. Skatt på handelsgödsel bör åter införas samt höjas med 20 procent i förhållande till tidigare nivå och intäkterna ska oavkortat gå tillbaka till jordbruket genom stöd till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Fråga 2)
En vegansk kost är bra för hälsan och innebär en minskad belastning på miljön.
Vilka insatser ska ni göra för att öka konsumtionen?
Svar: Vi vill se ett nationellt mål om en minskad köttkonsumtion med 25 procent fram till 2020, jämfört med dagens nivåer. För att uppnå målet bör det tas fram en handlingsplan för hur klimatpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas. Vi menar också att Sverige bör agera för ett slutdatum inom EU då subventioner som stöder kött- och mejeriindustrin ska vara utfasade. Vi utvecklar dessa förslag i vår motion till riksdagen Minskad köttkonsumtion: Länk till motion: "Minskad köttkonsumtion"
Fråga 3)
Hur ska ni agera för att stimulera omställning till ekologisk odling?
Svar: Vänsterpartiet menar att Sverige måste ha tydliga nationella mål för ekologisk produktion och konsumtion för att intensifiera arbetet för ett hållbart jordbruk. Certifierad ekologisk jordbruksmark bör år 2020 omfatta minst 30 procent av den svenska jordbruksmarken.
Vi föreslår även ökat statligt stöd för ekologisk odling och vår satsning Sverige- det hållbara matlandet är inriktad på att öka konsumtionen av ekologiska varor.
Fråga 4a)
Minskad köttkonsumtion behövs för hälsan och miljön. Det måste satsas mer på hel-vegetarisk mat i offentlig verksamhet, t.ex i skolor, förskolor, äldre omsorg och sjukhus.
Maten är många gånger av tvivelaktig kvalitet med dåligt näringsinnehåll, t.ex mat tillagad i centralkök. Maten förlorar i näringsvärde efter långa transporter, för att sedan värmas upp igen. Inget som ger aptit eller bra näring.
Hur ska ni verka för hälsosammare kost i förskola, skola, äldreboende och sjukhus?
Svar: Den offentliga sektorns konsumtion har stor betydelse för ökad hållbarhet och för utveckling av landsbygden. Ett nationellt mål om att 50 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen bör utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2020 bör antas. I vår satsning Sverige- det hållbara matlandet förespråkar vi också vegetariska måndagar på skolor och sjukhus.
Fråga 4b)
Det skulle behövas en mer flexibel servering som även består av en varierad grönsaksbuffé med både grönsaker och baljväxter.
Hur säkerställer ni att var och en ska ha möjlighet att få veganmat av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll i såväl skola/förskola som äldre omsorg och sjukhus?
Svar: Den offentliga sektorn gör upphandlingar varje år för motsvarande ca 500 miljarder kronor. En stor del av det som upphandlas är mat. De offentliga upphandlingarna är ett utmärkt instrument för att påverka den totala konsumtionen, och den offentliga sektorn bör uppmanas att upphandla mer frukt och grönt och mindre kött.
Fråga 5)
Den globala "Köttfri Måndag" kampanjen ("Meatfree Monday") startades bl.a för att rädda klimatet, minska sjukdomar och svält, samt minska köttkonsumtionen och förändra synen på vad vi äter. Allt fler städer, organisationer och företag runt om i världen ansluter sig till kampanjen.
Tycker ni att Sveriges offentliga sektor, däribland kommunal verksamhet, i likhet med många andra, bör införa en helt vegetarisk dag i veckan?
Svar: Vänsterpartiet anser att köttfria måndagar är ett bra sätt att minska köttkonsumtionen. Regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa en vegetarisk dag i veckan.
Fråga 6)
Av miljöskäl är det nödvändigt att matsvinnet minskas.
Fler sätt behövs för att ”återanvända” maten som blir över, istället för att den bara slängs. Förutom att hushållen kan bli bättre på att planera inköp och använda ”rester”, är kompostering av hushållssopor en bra idé.
Många kommuner erbjuder redan gratis komposteringssystem med påsar som hämtas.
Hur ska ni verka för att införa kompostering i storstäderna?
Svar: Vi ökar statens anslag för att minska matsvinnet och ökar även stödet för biogasproduktion. Sopor måste också bli dyrare. Förändrade avgifter på det vi slänger i soptunnorna skulle kunna vara ett bra sätt att styra mot en bättre sopsortering. De flesta som bor i eget hus skulle kunna anlägga en varmkompost eller en maskkompost i något hörn. Sköts den på ett bra sätt så innebär det inte några besvär när det gäller lukt. På så vis skulle man kunna få återvinning på organiska sopor som matrester. Även i hyreshus skulle det vara möjligt att ordna med kompostering.
Fråga 7)
Stora kemi- och bioteknikföretag med Monsanto i spetsen, skaffar sig makt över utsäde och bekämpningsmedel och i slutänden kontroll över människors livsmedel genom att ta patent på livsmedel, sälja patenterade frön/utsäde och bekämpningsmedel (bl.a RoundUp).
Sverige har tillåtit viss odling av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) produkter.
Även i EU har man öppnat för odling av GMO produkter.
Detta trots att många konsumenter både i Sverige och i Europa är helt emot GMO odling och GMO produkter. Som konsument vill vi själva kunna bestämma vad vi äter, och kunna lita på märkningen på produkterna. Eftersom det ännu inte finns tillräcklig forskning om vad som händer i naturen och hur människor och djur påverkas av GMO, är det av största vikt att "försiktighetsprincipen" används.
För att Sverige ska fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk utan risk för vare sig konsumenter, biologisk mångfald eller miljö - Varför ta risker med genmodifierade grödor/produkter?
Ett steg i rätt riktning är att förbjuda GMO odling/användning/försäljning i Sverige tills hälsorisker mm utreds ordentligt. Hur ser ni på det?
Svar: Vi vill att Sverige arbetar för att hela EU blir fritt från genmodifierad mat. EU öppnar i dag för storskaliga odlingar av genförändrade grödor i Europa. Då stor osäkerhet finns kring vilka miljöeffekterna blir vid odling av GMO-grödor måste det enligt försiktighetsprincipen vara enkelt att inom ett område införa totalstopp för odling av GMO. Sverige bör verka för att EU:s medlemsländer ges större möjlighet att säga nej till odling av GMO-grödor på sitt territorium.
Tillbaka upp...
• • • Vad tycker Du är viktigt? Vilka frågor brinner Du för?
Gör din röst hörd - Gå och RÖSTA!!!