Produkter - användningstips
  1. Alger - Havets grönsaker
  2. Baljväxter - bönor, ärtor o. linser
  3. Buljong
  4. Groddar
  5. Sötningsmedel
  6. Tofu
  7. Torkad frukt
  8. Vilda växter i naturens skafferi
  9. Örtkryddor
  10. Örtte
  11. Mjölksyrejäsning
  12. Torkning
  13. Förvaring över vintern
  • • •  Välj Ekologiska produkter, godare och bättre för miljö och hälsa.
  Tips, byt ut dina vanliga produkter mot Ekologiska när de tar slut.

  Välj Ekologiskt nästa gång du handlar.


1) Alger - Havets grönsaker
I Asien har man känt till och använt alger i tusentals år. Alger är rika på protein, enzymer och naturliga mineralämnen, speciellt kalk, järn och jod. De är dessutom rika på vitaminer, t.ex. A, B, C, D (en viss mängd), E, H och K.
Alger innehåller naturliga antibiotiska bakteriedödande ämnen, de stärker kroppens motstånds-
kraft. Torkade havsalger innehåller upp till 14 ggr mer kalcium än motsvarande mängd komjölk.

Man brukar dela upp algerna i fyra olika grupper:
gröna- (Ao-nori), röda- Dulse/Dillisk, Agar-agar, Nori, Carragen), bruna- (Knöltång, Kombu, Wakame, Arame) och blågröna alger (Spirulina).

Trots de olika färgerna innehåller de alla det gröna färgämnet klorofyll. Gröna alger - särskilt spirulina - har en kolesterolsänkande verkan. Bruna alger rensar kroppen på tungmetaller och gifter. Bruna alger innehåller Alginat, ett ämne som har förmågan att ta upp och anrika tung-
metaller och radioaktiva ämnen. Eftersom kroppen inte kan ta upp alginatet passerar gifterna rakt igenom kroppen och ut med avföringen. Agar-agar och Carragen kan användas som ersättning för gelatin (animaliskt) Torkade alger hittar Du bl.a i hälsokost handeln.

Tillbaka upp >>

2) Baljväxter - Bönor, ärtor & linser
Nedanstående fakta och recept är delvis tagna från Risentas häfte "Bönor, linser, ärter" - beställ genom Risenta, tel. 08-679 76 80 (Vissa av Risentas produkter är ej giftfritt odlade, men det garanteras att de inte är genmanipulerade)
Baljväxter tillhör familjen Leguminosae med bortåt 300 ätbara varianter. Bönor, linser och ärtor innehåller det som kroppen behöver, protein, kolhydrater, fiber, järn, kalcium, kalium och B-vitaminer. Alla bönor (utom sojabönor) är dessutom fettfattiga. Om man groddar ökar halten av C- och E-vitaminer.
Många tror att baljväxter kommer utgöra stommen i framtidens mat, dels för att de är resurs-
snåla och dels för att de inte kräver någon gödning. Dessutom tillför de jorden kväve under sin växtperiod. Kvävet är livsviktigt för övrig vegetation. Baljväxter är en mycket viktig proteinkälla.
De är lätta att tillreda, men kräver framförhållning.
Beroende på när Du ska tillaga bönorna blötlägg dem antingen över natten eller på morgonen. De flesta bönor har en blötläggningstid på ca. 8-10 tim.

Grundrecept för vita bönor
Blötlägg 2 dl bönor i 5 dl vatten ca. 8 tim. Koka i nytt vatten 5 dl + 1 gul lök med 4 krydd-
nejlikor instuckna + 1-2 lagerblad i 30-60 min beroende på bönornas storlek De ska vara mjuka rakt igenom. Smaka, låt dem inte koka sönder!

Grundrecept för kikärtor
Blötlägg 2 dl kikärtor i 6 dl vatten 8-10 tim. Koka i nytt vatten 8-10 lit ca. 60-90 min. För att få mer lättsmälta kikärtor kan Du efter blötläggningen låta dem groddas i 1-2 dagar (glöm inte att sköja dem några gånger per dag!) Kokas sedan i 6-7 dl vatten i ca. 25 min.

Grundrecept för sojabönor
Blötlägg 2 dl sojabönor i 6 dl vatten 10-12 tim. Koka i nytt vatten 8-10 dl + 2 lagerblad + mejram eller timjan, under lock tills bönorna är mjuka ca 90-120 min.

Grundrecept för kidneybönor
Rensa, skölj och blötlägg 2 dl bönor i 6 dl vatten ca. 10 tim. Koka bönorna häftigt i nytt vatten 10 min, sänk värmen och låt dem sjuda under lock tills de är mjuka 40-45 min.

Grundrecept för gröna linser
Rensa, skölj, blötlägg 2 dl linser i 4 dl vatten ca. 2 tim. Koka linserna i 4 dl nytt vatten + 1 tsk buljongextrakt + 1 tsk kyndel/körvel ca. 20 min.

Tillbaka upp >>

3) Buljong
Buljong används som smaksättning i soppor, grytor och andra rätter. Det finns en mängd olika vegetabiliska buljonger på marknaden. Många av dem innehåller salt. Vid t.ex fasta bör salt-
fattig buljong användas. Du hittar många goda buljonger i hälsokosthandeln. Vill Du ha mjölkfri buljong finns t.ex Vecon, Veggie bouillon och miso (fermenterad sojabönspasta)

Misobuljong Rör ut mison i en del hett vatten, tillsätt sedan resten av vattnet (Obs! mison bör inte kokas eftersom enzymerna blir förstörda) Misobuljong kan användas till bl.a en snabb och god soppa. Tillsätt valfria finskurna grönsaker eller tofutärningar. Som garnering t.ex persilja.

Tillbaka upp >>

4) Groddar
Groddar är ett billigt sätt att få färska grönsaker hemma i köket året om, speciellt under sen-
vintern och början på våren då förråden av lagrade grönsaker börjar sina. När man groddar ökar näringsvärdet när det gäller mineraler, vitaminer och protein men kolhydraterna (kalorierna) minskar. Groddar är en bra B- samt C-vitaminkälla. C-vitaminet håller sig bra i groddar även vid lagring. Vitamin B12 får man med groddning, men det är så lite att det inte blir tillräckligt.
För att undvika B12-brist, tag tillskott.

I Asien har man känt till och använt böngroddar långt tillbaka i tiden. Alfalfa är den mest näringsrika och samtidigt det mest populära och lättast att grodda. Andra sorter är bl.a mungbönor, linser, gula/gröna ärtor, adukibönor, kikärtor, sojabönor.
Obs, kikärtor/sojabönor måste förvällas 5-10 min.

Det här behöver Du för att grodda:
• En vid glasburk
• En kraftig gummisnodd
• Finmaskigt nät eller silduk.

Så här gör Du för att grodda:
Rensa bort skadade och missfärgade frön/bönor. Lägg fröna i glasburken, 2 msk alfalfafrö eller 1 dl bönor är lämpligt för en 1-liters burk. Sätt fast nätet över öppningen med gummisnodden. Skölj några gånger och häll sedan i 3 gånger så mycket vatten som frön!

Blötläggningstid: bönor: 6-12 timmar, mindre frön: 4-8 tim. Häll av blötläggningsvattnet (det är utmärkt att vattna blommorna med!) Skölj igen. Ställ burken upp-och-ned i ca. 45° vinkel, t.ex i diskstället. Täck över så att de får gro mörkt. Skölj fröna 2-3 ggr/dag i ljummet vatten.

Groningstiden är 3-5 dagar beroende på sort. Ställ ev. burken ljust några timmar för att bladen ska bli gröna (gäller speciellt alfalfa) Färdiga groddar förvaras i kylskåp. De bör ätas inom en vecka. Glöm inte att skölja dem ibland!

Tillbaka upp >>

5) Sötningsmedel
Socker bör helt uteslutas! Det är en hårt raffinerad fabriksprodukt som är sjukdomsfram-
kallande. Vår kropp behöver socker, den är inrättad att bryta ner stärkelse till socker - men den behöver inte industrisocker!

I boken "Kom i form" av Alf Spångberg och Lilly Johansson sägs det bl.a att:
"Skulle vi lägga ut 40 kg vitt socker till älgarna i skogen, skulle vi inte behöva skjuta en enda älg. De skulle dö allesammans, ty nu skulle de också drabbas av karies och till slut skulle de förlora sina tänder och därmed förmågan att äta"
Kom ihåg att stora mängder sött - av vilket slag det än är - stör balansen och ämnesomsättn-
ingen i kroppen. Därför bör mängden av sötade rätter inskränkas till ett minimum.

Exempel på naturliga sötningsmedel är:
Torkad frukt (russin, dadlar, aprikoser, plommon, fikon) maltsirap, lönnsirap och agavesirap.

Tillbaka upp >>

6) Tofu
Tofu är en slags sojabönsost (mjölkfri) som är mycket proteinrik, den ersätter alla slags ägg, mjölk och ostprodukter. Naturell tofu har en neutral smak och kan därför användas till både varmrätter och efterrätter, det är bara din fantasi och kryddningen som sätter gränserna. På marknaden finns även marinerad och rökt tofu.
Tofu kan ätas som den är med eller utan smaksättning. Tofu passar utmärkt att woka eller steka. "Silken tofu" har en "mjukare" konsistens och passar därför bra till efterrätter eller t.ex att mixas tillsammans med olika kryddor till sås. Tofu hittar Du främst i hälsokosthandeln.

Gör tofu/Sojamjölk själv (1/2 sats)
2 dl Sojabönor (ekologiskt odlade), Vatten, Nigari (1 tsk/lit sojamjölk)

• Blötlägg sojabönorna i ca. 1 lit vatten över natten. Slå av vattnet och skölj bönorna. Mixa bönorna med 5 dl vatten i ca. 3 min. Under tiden koka upp vatten i en stor kastrull (5 el. 10 lit). Häll sojapurén i det kokande vattnet och rör om med en träsked tills det kokar upp igen. Det är viktigt att röra om så att det inte ska fastna i botten.
Sila därefter blandningen genom en tät silduk uppsatt på en ställning. Pressa/vrid ut soja-
mjölken från silduken (använd t.ex en glasburk eftersom blandningen är kokhet!)
Blanda massan som finns kvar i silduken med 4 dl vatten för att krama ur den sista vätskan. Avlägsna "okaran" ur silduken, den kan Du t.ex använda till brödbak eller till andra rätter.
Låt sojamjölken sjuda i 5-7 min.

Nu är sojamjölken färdig att användas om Du väljer att bara göra sojamjölk...
Glöm inte att förvara kallt!

Om Du vill fortsätta med tofutillverkningen...
• Värm under tiden 2 dl vatten i en kastrull. Ta av kastrullen när det kokar. Blanda ner Nigari (koaguleringsmedel) i vattnet. Rör om sojamjölken, blanda ner 1/3 av Nigarin.
Rör om ytterligare 5-7 gånger med en träsked för att sprida Nigarin i massan och stoppa sedan sojamjölkens rörelse med träskeden. Häll sedan 1/3 av Nigarin ovanpå sojamjölken, sätt på locket och vänta 5 min. Lyft på locket och rör litegrann med träskeden i vad som nu bör vara
en vit kornig massa i en gul vätska.
Häll i resten av Nigarin där Du ser att sojamjölken inte har koagulerat. Häll ner tofumassan i silduken. Vrid ur silduken tills det mesta av vattnet slutat rinna.

Tryck ihop massan med hjälp av en lätt tyngd t.ex en glasburk fylld med vatten och låt den ligga ca. 15 min i t.ex ett durkslag, tofuform (en fyrkantig burk med hål) för att den ska få den form Du vill ha. Ju mer vätska som pressas ur, desto fastare konsistens (tyngd ca. 1-1 1/2 kg. Låda med lock som är lika stort som innerväggarna. Obs! Det måste vara hål i lådan annars går det inte att pressa ur vattnet. T.ex durkslag/saftvagga el.dyl)
Fyll en stor skål med kallt vatten och lägg silduken med den ihop pressade massan i vattnet efter ca. 10 min är tofun tillräckligt fast för att kunna serveras. Lösgör silduken försiktigt från massan. Den färdiga tofun förvaras i en vattenfylld behållare upp till en vecka i kylskåp. Vattnet byts ut några gånger. Resultat: 2-3 st bitar som stora tändsticksaskar.

Serveringstips:
• Skär tofun i kuber och blanda ner i salladen, trä upp på spett och grilla
• Smaksätt med dina favoritkryddor och mosa med en gaffel till pålägg
• Skär i skivor och woka med sesamolja tills de är ljust gyllenbruna.

Tillbaka upp >>

7) Torkad frukt
Olika sorters torkad frukt är ett utmärkt alternativ till t.ex sylt, "godis". Aprikoser, russin, fikon, plommon och dadlar är några av de sorter Du kan köpa ute i handeln.
Många av dem är behandlade med svavel, t.ex aprikoser, för att inte mörkna i färgen.
Försök att använda osvavlad och obehandlad torkad frukt!
Tvätta av frukten i ljummet vatten innan Du blötlägger den över natten - den sväller i magen om den inte blötläggs innan - sedan kan Du använda den t.ex direkt på gröten, till mellanmål, att mixas till puré, som "snabbfrukost" med sojamjölk, som efterrätt... möjligheterna är oändliga!

Tillbaka upp >>

8) Vilda växter i naturens skafferi
Många örter är både mat, krydda och medicin i ett. Hippokrates sa: "Födan ska vara Er medicin och er medicin Er föda"

Vilda örter är mycket mineralrika och innehåller både vitaminer och spårämnen. Man kan säga att ju grönare blad desto mer näring finns i växten. Mörk gröna blad till exempel är mycket rika på karotin, C-, K- och B-vitaminer samt kalcium, järn, zink och fleromättade fettsyror. Dessutom innerhåller de fullvärdigt protein, fastän i mycket små mängder.
Till skillnad från de odlade och ofta hårt drivna salladsväxterna smakar vilda växter både beskt och kärvt. För att vänja sig vid den ovanliga smaken kan man i början blanda vilda växterna med bl.a vanlig sallad, gurka. Passa på att gå ut i naturen och plocka färska örter under vår och sommar, då får Du ett värdefullt tillskott till din vanliga matsedel. Plocka bara späda och friska blad, äldre blad kan lagra upp höga halter av vissa skadliga ämnen.
Plocka bara de växter Du med säkerhet känner igen!

Torkning...
Alla örter och blad bör plockas i soligt väder och torkas i skuggan inomhus om de inte ska användas färska. De ska inte sköljas för torkningen, då blir de svarta. Det är viktigt att Du inte plockar växter närmare än 200 m från trafikerade vägar.
De flesta örter torkas på följande sätt: Lägg ut örterna och bladen luftigt på t.ex ett silkes-
papper. Låt dem ligga för torkning i 3-4 dygn. Man kan också torka dem i ugn i 50° ca. 6 tim.

Daggkåpa:
Blanda ner i salladen. Kan även användas till te (stoppande och inflammationshämmande)

Groblad:
Bladen kan ätas råa eller kokta. Används även som omslag eller avkok för att badda på sår
och insektsbett.

Gullviva:
Bladen kan blandas i sallad, de är mycket C-vitaminrika. Både blad och blommor kan användas till te.

Gurkört:
Som färsk har hela växten en svag gurksmak. De späda bladen och skalade stjälkar används som sallad. Äldre blad kan kokas som spenat. De blålila blommorna kan användas som garnering i sallad, fruktdrinkar eller inuti iskuber.

Kirskål (Kers):
De späda skotten har en god och kryddig smak och används på samma sätt som spenat - råa eller kokta - i t.ex sallader, soppor eller gratänger.

Kvanne:
Finhackade blad och stjälk (skalas försiktigt) används i sallad sallad (OBS! Vänj dig smaken innan Du blandar i för mycket)

Lucern (Alfalfa):
Odlades förr som foderväxt.Araberna ansåg den så betydelsefull att de kallade den alfalfa - all födas fader. Blad/blommor kan blandas ner i salladen, torkas för att t.ex tillsättas i brödbaket eller användas till te. Groddade alfalfa-frön är mycket näringsrika och kan ätas som sallad.

Maskros:
Det finns en mängd olika maskrosarter. Ju ljusare blad desto mindre beska i smaken. Maskrosblad stärker magen och är bra för lever- och gallbesvär. Maskrosbladen är rika på bl.a C- och B-vitamin samt järn. Använd späda maskrosblad t.ex i sallader. Rötterna kan kokas.

Mjölkört:
Späda blad och toppskott kan blandas i sallad eller kokas.

Nate (Våtarv):
Innehåller vitaminer och mineraler i mängd! Äts rå i sallad, tilllagad eller till te. Används även som omslag eller sårbaddning.

Nässla:
Nässlor är mycket näringsrika. De innehåller främst A- och C-vitamin samt järn, men även kalk och kisel. Nässlan ökar blodbildningen och verkar urindrivande.
Färska nässlor mals på persiljekvarn till råkost (då bränns de inte!) Torka nässlor till te eller grönpulver för att tillsätta i soppor, bröd och andra rätter.

Rödklöver:
Välkänd foderväxt. Används på samma sätt som lucern.

Rölleka:
Finklippta blad blandas i sallad eller strös över som krydda.

Svinmålla:
Mållan är proteinrik och tillför kroppen mer C-vitamin och järn än spenat. Undvik de oxalsyrerika fröna. Används rå och tillagad.

Vallört (Comfrey):
Har liksom gurkört frisk gurksmak och sträva blad. Används på samma sätt som gurkört.

Tillbaka upp >>

9) Örtkryddor
Örtkryddor tillsätts inte bara för förhöja smaken utan också för att de innehåller mineraler och spårämnen samt att de har egenskaper som underlättar och stimulerar matsmältningen. Örtkryddor ska förvaras mörkt och svalt, alltså inte ovanför spisen på "kryddhyllan".

Färska kryddor är allra godast. Tillsätt örtkryddorna när rätten i princip är färdig. Starka kryddor bör användas sparsamt. Svart-, vit-, chili- och cayennepeppar samt bl.a muskot och senap retar mage och slemhinnor. Ättika och ättiksinläggningar irriterar nerverna och magens slem-
hinnor, välj istället mjölksyrat.

Vitt salt bör uteslutas helt. Shoyu, tamari (sojasåser) och örtsalt ersätter det vanliga saltet, men bör även de användas med måtta!

ÖrtTips-1 - Kryddad olja:
Använd en kvist av din favoritkrydda, t.ex rosmarin, dragon, salvia
Stoppa ner örtkvist och övriga smaksättare i en ren flaska med olivolja. Allt såklart Ekologiskt. Häll oljan så att den täcker alla ingredienser (viktigt, så att ingredienserna inte möglar). Förslut flaskan och låt flaskan stå i rumstemperatur minst en vecka.

ÖrtTips-2 - Badkryddor:
Istället för att slänga gamla kryddor kan Du använda dem i badet. Lägg i 1-2 nävar torkade örter i kokande vatten och låt det dra till ett starkt te. Sila bort örtresterna och häll i badet!

Egenskaper hos några örter:
Kamomill, lindblom - lugnande och rogivande
Rosmarin - ökar genomblödningen i huden
Tallbarr - mot förkylning
Fläderblom, lavendel, rosenblad - för behaglig doft
Anis, fänkål, kummin, timjan, mejram - lugnar "bullrig" mage

Tillbaka upp >>

10) Örtte
Örtte är inte fermenterat som "vanligt" svart te och innehåller heller inte koffein, teein eller garvsyra och är därför mer skonsamt mot kroppen. Eftersom alla örter har "medicinska" egenskaper bör man inte använda samma örtte under en längre tid.

• Örtteer som kan drickas varje dag är t.ex fänkål, kamomill, lindblom, svarta vinbärsblad, hallon/smultronblad.

• Örtteer för hälsosyfte är bl.a nässla (blodstärkande) Fläderblom, lindblom (mot förkylning). Kamomill (mot halsont, rogivande) Anis, timjan (mot hosta), Fänkål, pepparmynta (matsmältn-
ingsbefrämjande)

De flesta örtteer ska stå och dra i hett vatten 5-10 min, silas och sedan drickas vid kropps-
temperatur. Prova Dig fram till dina favoritblandningar.

Gör din egen teblandning:
Bladen ska plockas under torrt väder (tänk på att inte plocka i närheten av trafikerade vägar!) torka dem mörkt och luftigt. Rör om då och då tills bladen är helt torra Förvaras mörk och torrt i t.ex papperspåsar eller i glasburkar Du kan också använda färska blad.

• En god teblandning gör Du av bl.a blad av hallon, smultron och svart vinbär. Slå hett vatten över bladen och låt dra i ca. 10 minuter.

Tillbaka upp >>

11) Mjölksyrejäsning
Mjölksyrning är en urgammal konserveringsmedtod som man känt till i tusentals år i de flesta länder i världen. I Kina t.ex ordinerade man surkålssaft redan för sextusen år sedan. Mjölksyrejäsning är en konserveringsmetod som höjer näringsvärdet hos grönsakerna, istället för att bryta ner det som t.ex vid djupfrysning. Syrad kål är t.ex mer lättsmält än kokta grön-
saker och tåls därför även av personer med känsliga magar.
Mjölksyrade grönsaker reglerar mag- och tamfloran. Viktigt är att bara använda giftfritt odlade grönsaker!! Mjölksyrning kräver ingen energiåtgång till skillnad från t.ex djupfrysning.

Vill Du veta mer: läs Annelies Schönecks bok "Mjölksyrejäsning av grönsaker" som ger en utförlig beskrivning om tillvägagångssätt samt recept. Beställ via "Syran Ek.för" tel.0589-53260.

Tillbaka upp >>

12) Torkning
Torkning är en annan urgammal konserveringsmetod. Man kan torka alla sorters grönsaker, frukter, bär, svamp och örter! En riktig gjord torkning bevarar hållbarheten i flera år. Endast vattnet tas bort, när det tillförs igen återtar växten sin ursprungliga form. Torkning som sker med hjälp av luft och värme bevarar strukturen hos växterna, dessutom bevaras näringsvärdet bra vid torkning. Även C-vitaminet bevaras bättre än vid andra konserveringsmetoder.

Torkade matvaror är lätta att tillaga. Torkningsprocessen är dessutom energisnål, enkelt och billigt att utföra. Torkade produkter behöver inga stora förvaringsutrymmen. De är lätta att bära med sig på t.ex vandring.

Olika metoder används beroende på vad som ska torkas. Man kan t.ex sol eller lufttorka, använda eldrivna torkapparater, vanliga torkskåp, skåpet ovanför kylskåpet eller eftervärmen i ugnen. Obs! använd bara giftfritt odlade råvaror!
Vill Du veta mer: läs "Torkning av bär, frukt, grönsaker, svamp och örter" av Sigri Sahlin.

Tillbaka upp >>

13) Förvaring över vintern
Rotfrukter och potatis
De bör förvaras mörkt och svalt (+2 till +4 grader) i ett väl luftat utrymme. Potatis ska inte förvaras fryskallt, då ändrar den smak och blir inte god.

Morötter, rödbetor, svartrötter och palsternackor
De förvaras helst i lådor med fuktig sand för att inte torka ut eller skrumpna. Rödbertor bör inte stå kvar i jorden så länge på hösten för nitrithaltens skull.

Gul-, Röd- och vitlök
De håller sig bäst i ett svalt men torrt utrymme.

Frukt, t.ex äpplen och päron
De utsöndrar etylengas som gör att gröna grönsaker gulnar fortare om de förvaras tillsammans. Det bästa är att förvara dem i ett eget utrymme. Äpplen mår bäst av att förvaras på en sval, luftig men frostfri vind. De tål ganska låg temperatur, ända ner till 0 grader brukar gå bra, eventuellt kan man linda in dem i t.ex silkespapper.

Förvaring på balkongen
På balkongen kan man förvara både grönsaker och frukt ganska länge på hösten. Rotsakerna läggs i lådor, med sand eller torvmull, som man isolerar väl mot frosten. Använd t.ex flera kartonger som går i varandra och isolera med med mineralull emellan. Täck ordentligt med säckar, mattor eller täcken.

Förvaring av säd, nötter, bönor och frön
Rätt lagrad behåller säden sin grobarhet i åratal, men den måste förvaras på en absolut fuktfri plats annars är det risk för mögelbildning. Små kvantiteter för dagligt bruk förvaras i skafferiet, större kvantiteter ska man förvara torrt, svalt och luftigt (ej i täta papp- eller plastsäckar). Man bör röra om då och då i säden. Baljväxter av alla slag håller sig i flera år, men de bli väldigt hårdkokta när de blir för gamla. Undvik därför alltför stora lager.

Tillbaka upp >>
Tillbaka >>

Copyright © anette. All rights reserved Hör gärna av dig med kommentarer